Orosanmälan från skolan: när och hur?
Kort svar: Du som arbetar i skolan är skyldig att genast göra en orosanmälan till socialnämnden när du i arbetet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det står i 19 kap. 1 § socialtjänstlagen (2025:400). Skyldigheten är din egen. Att rektorn vet om saken betyder inte att du har anmält.
När ska skolan göra en orosanmälan?
Skyldigheten står i socialtjänstlagen, som gäller sedan den 1 juli 2025, och skollagen hänvisar dit i 29 kap. 13 §. I lagen heter mottagaren socialnämnden, medan de flesta säger socialtjänsten.
”Följande myndigheter och anställda hos sådana myndigheter samt följande andra yrkesverksamma personer är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa:
[…]
4. myndigheter och de som är verksamma inom verksamheter enligt skollagen (2010:800),
[…]”
Tre uttryck bär det mesta. Genast betyder att anmälan inte väntar på nästa möte i elevhälsoteamet. Får kännedom om eller misstänker betyder att du inte behöver veta säkert. I sin verksamhet är det du ser och hör i arbetet, i klassrummet, på rasten eller i kapprummet.
Vem gör orosanmälan, läraren eller rektorn?
Anmälningsskyldigheten är personlig, men anmälan kan göras gemensamt med rektorn eller kollegor. Du måste försäkra dig om att din oro verkligen anmäls genast. Att bara informera rektorn räcker inte. Skolverket skriver: ”Alla som arbetar i förskolan och skolan och i sin verksamhet får veta eller misstänker att ett barn far illa är skyldiga att anmäla det till socialtjänsten.” Det gäller också vikarier, elevassistenter och personal i fritidshemmet. Ansvaret finns enligt Skolverket kvar ”även om det finns vetskap om att en annan verksamhet redan har gjort en anmälan”.
Socialstyrelsen skriver i sitt stöd till anmälningsskyldiga: ”Anmälningsskyldigheten är absolut och får inte bli föremål för överväganden av den anmälningsskyldige själv.”
Informera rektorn samma dag och följ skolans rutin, om det finns en.
Hur gör du en orosanmälan steg för steg?
- Lyssna lugnt och låt barnet berätta med egna ord. Ställ vid behov öppna frågor för att förstå, men undvik ledande frågor och pressa inte barnet på detaljer. Lova inte att hålla berättelsen hemlig. Vänta inte med anmälan för att själv utreda vad som har hänt.
- Skriv ner det du har sett och hört, med datum. Barnets ord står inom citattecken, så som barnet sa dem.
- Anmäl genast. Skolverket skriver: ”Du som är anmälningsskyldig bör dock anmäla skriftligt.” Enligt Socialstyrelsen kan en anmälan i brådskande fall göras muntligt och bör då bekräftas skriftligt i efterhand.
- Informera rektorn samma dag. Finns rektorn inte på plats gör du anmälan ändå.
- Bestäm tillsammans med rektorn eller kuratorn om och hur vårdnadshavarna får veta.
Ska du berätta för vårdnadshavarna att du har anmält?
Lagen säger ingenting om när vårdnadshavarna ska få veta. Socialstyrelsen påpekar att barnet i vissa fall kan riskera att fara illa om familjen får veta, till exempel vid misstanke om våld från en närstående eller om hedersrelaterat våld och förtryck. Tyder något på det, eller är ni osäkra, pratar du inte med föräldrarna först. Du och rektorn stämmer av med socialtjänsten vem som kontaktar dem och när.
Finns ingen sådan risk är det klokt att prata med föräldern samma dag. Gå inte ensam in i samtalet, och låt det gå i den här ordningen:
- Säg i början att du har gjort en orosanmälan och att ni vill att föräldern hör det från er.
- Berätta vad du har sett, med datum, utan tolkningar och utan omdömen om hemmet.
- Säg att alla som arbetar i skolan är skyldiga att anmäla.
- Säg hur du fortsätter. Du är kvar som barnets lärare.
Be inte om lov och be inte om ursäkt. Använd aldrig anmälan som ett hot eller en varning, för lagens ord är genast. Mer om laddade samtal står på sidan om svåra samtal med vårdnadshavare.
Fler färdiga meningar finns i Samtalen du helst slipper, kapitel 12 · Läs ett utdrag
Vad får du veta efter anmälan?
På begäran ska socialnämnden enligt 19 kap. 6 § socialtjänstlagen informera dig om att en utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår, om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna. Informationen ska lämnas senast en vecka efter beslutet att inleda eller inte inleda utredning. Kommer begäran in efter denna tidpunkt, eller pågår en utredning redan, ska informationen lämnas genast. Har nämnden beslutat om en utredning är du enligt 20 kap. 6 § skyldig att lämna alla uppgifter som kan vara av betydelse för den.
Det här står i boken
Kapitel 12 i Samtalen du helst slipper följer en orosanmälan från barnets ord i kapprummet till samtalet med mamman samma eftermiddag och morgonen efter. Mall 28, ”Oro för ett barn: iakttagelser och samtalsplan”, har en rad för frågan om barnet kan fara illa av att hemmet får veta. I När det smäller visar kapitel 13 och Mall 24 vem som anmäler vad när oron hänger ihop med våld.
Källor

Mer i boken, kapitel 12
Samtalen du helst slipper
Vårdnadshavare, krav och konflikter. Det svåra samtalet i fem steg och 30 mallar, varav tolv mejlmallar. E-bok 199 kr med PDF, EPUB och mallarna i Word. Två böcker 329 kr, alla tre 449 kr. Inklusive moms.