Utåtagerande elev: vad gör du de första minuterna?
Kort svar: När en elev blir utåtagerande behöver du först bedöma om någon är i fara och följa skolans säkerhetsrutin. Behåll lugnet, kalla på hjälp, håll avstånd och fri väg, använd få ord och flytta andra elever undan vid behov. Anpassa ordningen efter situationen. Vid akut fara för liv eller hälsa ringer du 112.
Sidan gäller förskoleklass till årskurs 6 och fritidshemmet. Den beskriver inga grepp och ersätter inte skolans säkerhetsrutin eller arbetsgivarens utbildning.
Hur hanterar man ett utåtagerande barn de första sekunderna?
Punkterna är stöd för ditt agerande, inte en ordningsföljd som alltid ska följas.
- Sänk rösten. Tonen är det första du kan styra över, och den hörs innan orden har hunnit fram.
- Skicka efter hjälp, innan du vet om du behöver den. Den som ska komma behöver tid för att ta sig fram.
- Håll avstånd och fri väg. Specialpedagogiska skolmyndigheten nämner ungefär en meter. Ställ dig åt sidan om dörröppningen, och stäng inte dörren.
- Säg en sak. Barnets namn och ett verb som går att göra direkt. Säg det en gång och vänta.
- Flytta gruppen. Det är ofta lättare än att flytta barnet, och barnet slipper ha publik.
Bli aldrig kvar ensam med ett barn i ett stängt rum. Går barnet sin väg följer en vuxen efter på avstånd.
Fler färdiga meningar finns i När det smäller, kapitel 2, 5, 6, 7 · Läs ett utdrag
Vad är viktigt att tänka på i mötet med ett utåtagerande barn?
Det som räknas är det barnet ser och hör. Specialpedagogiska skolmyndigheten skriver: ”Ger du ett lugnt intryck kan det ha en smittande effekt och medföra att eleven känner sig mindre konfronterad.”
Mycket av det som ligger närmast till hands gör läget svårare:
- Fråga inte varför. Frågan hör till samtalet senare.
- Prata inte om vad som händer sedan, och hota inte med rektorn, föräldrarna eller polisen.
- Låt det inte bli någon publik.
- Stå inte över barnet, och rör inte barnet för att trösta.
- Var inte två som pratar. Bestäm med en blick vem som talar med barnet.
Vad får du göra om orden inte räcker?
Grunden är 5 kap. 6 § skollagen, som gäller all personal i förskoleklassen, i grundskolan och på fritidshemmet.
”Personalen får vidta en sådan omedelbar och tillfällig åtgärd som
1. är befogad för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero, och
2. står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.Befogenheten enligt första stycket innefattar en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar.”
Att avvärja är att hejda något som pågår eller är på väg att hända. Befogenheten har stått i lagen sedan den 1 augusti 2022. Gränserna drar regeringen i propositionen från 2022: ”Fysiska ingripanden ska inte få göras i bestraffande syfte.” Och: ”Om ett fysiskt ingripande anses påkallat ska det vara så lindrigt och ske under så kort tid som möjligt.”
Ingripandet tar slut i samma stund som situationen gör det. Hur det går till i ett visst läge står inte i lagen. Säkerhetsrutinerna och utbildningen är arbetsgivarens ansvar, så fråga rektorn vad som gäller hos er. Mer om det står på sidan om hot och våld i skolan.
Är det här lågaffektivt bemötande?
Den som har hört talas om lågaffektivt bemötande känner igen en del: den vuxnas eget lugn, avståndet, att få bort publiken och att vänta med analysen. I en replik i Psykologtidningen den 6 maj 2020 efterlyste 18 psykologer bättre evidens för lågaffektivt bemötande: ”Vi skulle alla önska att det fanns bättre evidens för lågaffektivt bemötande.” Artikeln återger deras bedömning vid den tidpunkten och är inte en aktuell forskningsöversikt.
De fem raderna bygger i stället på Skolverkets modell med sex faser och på det som lag, föreskrifter och myndigheter säger. Faserna är vardagsfas, utlösande händelse, eskalering, kaosfas, nedtrappning och vardagsfas igen.
Vad gör du när det vänder?
Till slut märks det att något släpper. Barnet sätter sig, gråter eller blir stilla. Vänta med att reda ut vad som hände.
Säg lite, kräv ingenting och behåll avståndet. Själva samtalet väntar tills ni är tillbaka i vardagsfasen.
Har någon blivit slagen, hotad eller skadad får skolledningen veta det av dig genast. Misstänker du att barnet far illa gör du genast en orosanmälan.
Det här står i boken
Kapitel 5 i När det smäller går igenom de fem raderna med ett exempel från kapprummet i en förskoleklass, och Mall 8 är kortet att sätta upp bredvid dörren. Kapitel 2 och Mall 2 beskriver de sex faserna, kapitel 6 hur du hämtar hjälp och tar ut gruppen, och kapitel 7 var gränserna för ett fysiskt ingripande går.
Källor
- Skollagen (2010:800), 5 kap. 6 §
- Skolverket, Hantera störande och oroliga beteenden i undervisningen
- Specialpedagogiska skolmyndigheten, Utagerande beteende i grundskola
- Proposition Skolans arbete med trygghet och studiero
- Skolverket, Personalens befogenhet att ingripa fysiskt i skolan – juridisk vägledning
- Psykologtidningen, replik av 18 psykologer

Mer i boken, kapitel 2, 5, 6, 7
När det smäller
Hot, våld och utåtagerande elever: före, under och efter. 25 mallar. F–6 och fritidshem. E-bok 199 kr med PDF, EPUB och mallarna i Word. Två böcker 329 kr, alla tre 449 kr. Inklusive moms.